Sökresultat:
56 Uppsatser om Christopher Gillberg - Sida 1 av 4
Christopher-gillet i Långshyttan : en studie av en förening i bruksortsmiljö åren 1944-1954
Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad Christopher-gillet i Långshyttan var för en slags förening samt vad de gjorde? Tiden som denna undersökning rör är 1944-1954. De tre frågeställningarna är: 1. Vilket syfte hade Christopher-gillet? 2.
Asperger syndrom : I ett maktperspektiv
Syftet med denna uppsats är att genom en textanalys, granska makt- och genusaspekten i Christopher Gillbergs senare forskning gällande Asperger syndrom och högfungerande autism. Den teoretiska utgångspunkten är genusteorin och makt, med frågeställningarna; Hur visar sig makten i ett genusperspektiv? Hur visar sig makten i valet av de diagnostiseringskriterier som forskaren väljer att använda? Analysen visar att av de barn som blir diagnostiserade med Asperger syndrom är pojkarna fler till antalet än flickorna. Resultaten som belyser genusaspekten visar att flickor inte har samma symtom som pojkar, vilket kan leda till att flickorna inte blir diagnostiserade. En diagnos skapar bättre förutsättningar till att få hjälp från samhället.
Autism och undervisning. En studie av hur undervisning kan bedrivas med autistiska barn.
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur pedagoger samtalar kring autism samt att belysa undervisningen av autistiska barn. Argumenten för att lyfta upp barn, lärande och autism i föreliggande examensarbete är flera. Vi uppfattar att det finns många myter kring autism och dessutom har vi upplevt att autism varit osynligt både i vår utbildning och i samhället i stort. Våra huvudsakliga frågeställningar är:
Hur ser pedagoger på autism?
Vilka pedagogiska hjälpmedel och metoder används i undervisningen?
När det gäller teori och tidigare forskning har vi valt att koncentrera oss på Christopher Gillberg, Lorna Wing och Eva Kärfve.
DAMP och synen på lärande
Den här uppsatsen handlar om dampdiagnostisering av barn i skolan. Denna debatt har under flera år varit intensiv och tidvis ganska infekterad. Flera forskare beskriver DAMP som ett stort folkhälsoproblem där så många som 5 % av vårt lands barn och ungdomar har symtom som kan leda till en diagnos. Detta innebär i så fall att det finns ungefär ett barn i varje klass som lider av detta, ett problem som i många fall dessutom fortsätter upp i vuxen ålder. Samtidigt finns det personer som kraftigt motsätter sig diagnoser och menar att framförallt DAMP är rena påhittet.
Man måste fråga sig, vad är normalt och vad är inte normalt?: en kvalitativ studie angående yrkesverksamma tankar kring Aspergers syndrom, dess förhållande till högfungerande autism, diagnostisering och prognos
What compelled me to write this essay was the ongoing debate about DAMP/ADHD between mainly Eva Kärfve and Christopher Gillberg. The purpose of the essay was to ascertain whether there was a similar debate about Asperger Syndrome. My focus was on the causes of the syndrome, how Asperger Syndrome relates to high-functioning autism, how the causes of the syndrome are portrayed by the practitioners to those who have been diagnosed with it and their next of kin, how they view the prognosis of individuals with Asperger Syndrome and their thoughts about the method of diagnosis. To gather the material I have used semi-structured interview guides and qualitative interviews. Five interviews were carried out with six practitioners.
ADHD- diagnosen i skolan : En kvalitativ undersökning om fem pedagogers förhållningssätt till diagnosen ADHD i Åk 6-9
ADHD (attention deficit hyperactivity disorder) is a phenomena that is much talked about in both schools and in communities. Today, there is a conflict surrounding the diagnosis ADHD. A part of the conflict takes part between the sociologist Eva Kärfve and Christopher Gillberg, professor in child- and teenage psychology. The roots of this conflict surrounds the much debated line of what is seen as normal and ?too? different, basically how many children that actually should have the diagnosis.
En ny ateism eller ateism i en ny tid? : En idéanalys av de nya ateisterna och deras kritiker
This essay intends to examine the atheists Richard Dawkins, Daniel Dennett, Sam Harris, Christopher Hitchens and Michel Onfray's arguments against religion, based on the themes of religion, atheism and the perception.of their present worldview. In addition, the research aims to find out whether it is suitable to talk about a new atheism. And, if so, whether such newatheism correspond with the definition represented by the Christian critics. The essay intends to contribute to a very limited research on the so-called new atheism without applying pro-religious arguments.Previous research and theory highlight the problem of defining the terms atheism, religion and secularism a concern that is reflected by the five critics troughout their arguments. What really united the critics were the idea about religion taking too much place in society, and the opinion that atheistic morality is at least as good as religious morality.
Fr?n vardagsrum till arbetsrum. En kvalitativ analys av kvinnors upplevelser av arbetslivsbalansen vid distansarbete och dess f?ljder
This study explores women?s experiences of the impact of remote work on work-life balance, and the potential consequences of telecommuting from a gender equality perspective. This investigation is contextualized by societal shifts post-pandemic, during which remote work has become increasingly prevalent. This transition raises new questions about the impact of home-based work on individuals? work-life balance, particularly for women who, according to prior studies, carry a greater responsibility for household tasks.
Arbete och studier efter gymnasiet
I detta arbete visas vad som yrkes- och studiemässigt hänt de elever som slutat på elprogrammets inriktningar elektronik och datorteknik vid Christopher Polhemgymnasiet på Gotland. Dessutom visas vilken koppling till arbetsmarknad och studieval deras genomförda gymnasiestudier på elprogrammet haft..
DAMP-diagnosens vara eller inte vara? : En intervjustudie om pedagogers uppfattning och inställning till diagnosen DAMP
Uppsatsen belyser diagnosen DAMP ur ett pedagogperspektiv. Diagnosen har debatterats i medierna och det har framkommit företrädare för två olika ståndpunkter. En av dem är docenten i sociologi, Eva Kärfve och den andra är professorn i neuropsykiatri samt en av grundarna till diagnosen DAMP, Christopher Gillberg. Kärfve ville granska dennes forskning då hon ifrågasätter dess trovärdighet. Debatten gjorde att vi blev intresserade av DAMP-diagnosen och ville undersöka vilken uppfattning pedagogerna har om DAMP och dess diagnostisering, samt vad de vet om utredningen som leder till en diagnos och hur de uppfattar den pågående debatten i media.För att belysa dessa frågeställningar har vi studerat litteratur som behandlar problematiken kring diagnosen DAMP, samt genomfört en empirisk undersökning.
Hoplitkrigens död : En studie i antik grekisk krigsföring
En studie som inriktar sig på de förändringar som sker med den antika grekiska krigsföringen mellan perserkrigen och de peloponnesiska krigen - med fokus på den grekiska hopliten och det grekiska kavalleriet. .
Applicerbarheten av produktanpassade supply chain-strategier inom stålindustrin : En fallstudie
AbstractThis study aims to investigate the applicability of well-recognized supply chain strategies based on product characteristics. Choosing the right supply chain strategy can be the difference between winner and loser in today?s competitive climate and science offers several recommendations as to which aspects that should be considered. Fisher (1997) and Christopher and Towill (2002) suggest that supply chain strategies should be based on what kind of product the company is handling and that, in order to know which strategy is the most appropriate, the products must be categorized. Some criteria developed for the categorization are lead time, forecast in demand and profit margin.
"Jag tror att det är ärftligt och att det är biologiskt.. och så tror jag att det är.. eller ja.. jag tror att det är biologiskt". Konstruktionen av ADHD och DAMP i skolans och vetenskapens värld
The purpose of this study was to investigate the understanding of the diagnoses ADHD and DAMP within different professional categories in the educational system, how it is being addressed and how this affect their work with children diagnosed with ADHD or DAMP. We also wanted to shed some light on the debate between Kärfve and Gillberg, about whether the diagnoses of ADHD and DAMP are social constructed problems or biological and genetic disorders. More specifically, our study was of a qualitative nature and consisted of interviews with seven persons working in six different professions within the educational system. The respondents all worked in school environments but with varied roles and thus varied experience of children with ADHD/DAMP. The interviews and literature studies revealed the complexity of ADHD and DAMP and also the diversity of the debate regarding the diagnoses.
Ur tid och rum : en analys av Släbro hällristningsområde och traditionella variabler i fenomenologisk och tidsteoretisk anda
This paper will attempt to analyze the rockcarving area in Släbro Nyköping, Södermanlands län within an phenomenological and time theoretical perspectiv with the help of a correspondensanalysis. The focus of the study is the images and their relation to one another and the landscape surrounding them. This and information about the place and the surrounding areas according to the ideas described by Christopher Tilley based on the earlier works within the post processual and phenomenological school. To interpret how variables like these could work I?ve chosen to use the information from more traditional societies such as the Aboriginals and the Sami and discuss their understanding of the world surrounding them in correlation to what kind of information Släbro can give us..
DAMP-barn i våra klassrum
Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om och förståelse för barn med DAMP för att kunna bemöta dem med genomtänkta strategier i en klassrumssituation. Uppsatsen är uppdelad i en teoridel och i en metoddel. I teoridelen har jag tagit del av olika författares kunskap på området som jag försöker strukturera upp och sammanfatta på ett överskådligt sätt. Jag har bland annat läst böcker av Duvner, Gillberg och Kadesjö. Efter genomförd litteraturgenomgång vidgar jag perspektivet (metoddelen) genom att intervjua personer som lever med DAMP-problematiken i vardagen.